Utdelningsaktier – så fungerar utdelning

En utdelning är en del av bolagets vinst som betalas till aktieägarna i stället för att behållas i bolaget. Bolaget beslutar om utdelningen på årsstämman, och beloppet anges oftast per aktie.

Utdelningen är inte en garanterad inkomst. Bolaget kan välja att sänka eller helt ställa in utdelningen om vinsten faller eller om pengarna behövs i verksamheten. Därför bör du se utdelningen som en möjlig del av avkastningen – inte som en fast ränta.

Många bolag väljer att dela ut en del av vinsten och behålla resten för att investera i verksamheten. Hur mycket som delas ut varierar mellan branscher och mellan bolag.

Rätten till utdelningen styrs av några viktiga datum. På årsstämman fastställs utdelningen. Därefter följer ex-dagen (avskiljningsdagen), som är den första dagen aktien handlas utan rätt till den kommande utdelningen.

Köper du aktien före ex-dagen får du utdelningen. Köper du på eller efter ex-dagen får du den inte – då tillfaller utdelningen säljaren. På ex-dagen sjunker aktiekursen normalt med ungefär utdelningens storlek, eftersom värdet på bolaget minskar med det belopp som betalas ut.

Själva utbetalningen sker sedan på utbetalningsdagen, oftast några dagar eller veckor efter ex-dagen. Det är alltså tre olika datum att hålla isär: beslutsdagen, ex-dagen och utbetalningsdagen.

Hur utdelningen beskattas beror på vilken kontotyp du äger aktierna i.

På ett investeringssparkonto (ISK) och i en kapitalförsäkring (KF) beskattas du inte för utdelningen separat. I stället betalar du en schablonmässig skatt på kontots värde, oavsett om du tar ut pengar eller inte. Utdelningen stannar alltså kvar på kontot och kan återinvesteras.

På en vanlig depå (värdepappersdepå) beskattas utdelningen som kapitalinkomst. Bolaget drar normalt 30 procent i skatt innan utdelningen betalas ut. Skillnaden mellan kontotyperna kan spela stor roll över tid, särskilt för dig som får mycket utdelningar.

Vill du jämföra kontotyperna mer i detalj finns guiden ISK, kapitalförsäkring eller depå – jämförelse och ISK eller kapitalförsäkring? Jämförelse.

Direktavkastning är utdelningen per aktie delat med aktiekursen, uttryckt i procent. Om ett bolag delar ut 10 kronor per aktie och aktien kostar 200 kronor är direktavkastningen 5 procent.

Direktavkastningen är ett enkelt mått för att jämföra hur mycket utdelning du får i förhållande till priset. Men den säger inget om bolagets kvalitet eller om utdelningen är hållbar.

Eftersom direktavkastningen räknas ut från den aktuella kursen förändras den varje dag. En stigande direktavkastning kan bero på att utdelningen höjs – eller på att kursen faller. Det är två helt olika saker, och du behöver ta reda på vilken som gäller.

En mycket hög direktavkastning kan vara en varningssignal. Om ett bolag plötsligt erbjuder 8 eller 10 procent medan liknande bolag ligger på 3–4 procent kan marknaden förvänta sig att utdelningen sänks.

Direktavkastningen stiger nämligen automatiskt när kursen faller. En fallande kurs kan i sin tur spegla svagare vinster, ökad skuld eller osäkerhet om framtiden. Då är den höga siffran inte ett tecken på generositet, utan på risk.

Det är därför klokt att titta på utdelningsandelen – hur stor del av vinsten som delas ut. Delar bolaget ut mer än det tjänar kan utdelningen inte fortsätta hur länge som helst. Ett hållbart bolag delar ut en rimlig andel av vinsten och behåller resten för att växa.

Den största risken med utdelningsaktier är att utdelningen sänks eller ställs in. Det händer oftast när vinsten faller, när bolaget behöver pengarna själv eller när skulderna blir för stora.

En annan risk är att du koncentrerar sparandet i några få högavkastande bolag. Då blir du beroende av att just de bolagen fortsätter dela ut. Sprider du i stället ditt sparande över fler bolag, branscher och länder minskar risken att en enskild sänkt utdelning får stor effekt. Läs mer i Riskspridning – så sprider du risken i ditt sparande.

Kom också ihåg att en hög utdelning inte är detsamma som hög totalavkastning. Ett bolag som behåller vinsten och återinvesterar den kan ge minst lika bra avkastning över tid – utan att du behöver tänka på utdelningar.

Om du vill bygga ett sparande med utdelningsaktier bör du börja med att förstå bolagen du äger. Titta på vinst, skuldsättning, utdelningsandel och historiken – har bolaget kunnat hålla eller höja utdelningen även i sämre tider?

Bestäm sedan hur utdelningarna ska användas. Du kan återinvestera dem för att få ränta på ränta-effekt, eller använda dem som en del av din ekonomi. Vill du se hur återinvesterade belopp kan växa över tid kan du prova ränta på ränta-kalkylatorn.

För många sparare är en kombination klok: en bred bas av fonder och ett urval av enskilda aktier, där utdelningsaktier kan vara en del. Läs gärna Aktier eller fonder – vad passar dig? för att hitta din nivå.