Riskspridning: så sprider du risken

Allt sparande innebär risk. Även en bred fond kan falla kraftigt när marknaden som helhet gör det. Det du kan påverka är hur beroende du är av ett enskilt bolag, en enskild bransch eller en enskild marknad.

Om hela ditt sparande ligger i ett bolag avgör det bolagets utveckling hela ditt resultat. Om bolaget får problem spelar det ingen roll hur bra resten av marknaden går. Riskspridning handlar om att undvika den situationen.

Målet är inte att aldrig förlora. Målet är att inget enskilt misstag ska kunna rasera hela sparandet.

Du kan sprida på flera nivåer samtidigt.

För det första över bolag: äg många bolag i stället för ett fåtal. En bred fond gör detta automatiskt.

För det andra över branscher: teknik, industri, hälsa och finans utvecklas olika i olika konjunkturlägen. En portfölj som bara består av en bransch är känsligare.

För det tredje över länder och valutor: svenska bolag är en liten del av världens börser. Global spridning minskar beroendet av en enskild ekonomi.

För det fjärde över tillgångsslag: aktier, räntor och andra tillgångar reagerar olika på räntor och konjunktur. Hur mycket räntor du bör ha beror på din tidshorisont och risktålighet.

Många tror att de sprider risken genom att äga flera fonder. Men två fonder kan äga samma bolag. Äger du en globalfond, en teknikfond och en Sverigefond kan de alla ha stora innehav i samma fåtal bolag.

Detta kallas överlappning. Resultatet blir att du tror att du är spridd, men i praktiken är du koncentrerad i några få bolag eller branscher.

Lösningen är att titta på fondernas faktiska innehav, inte bara deras namn. Jämför de tio största innehaven i varje fond. Ser de likadana ut ger de inte den spridning du kanske tror.

Anta att du har 100 000 kronor och lägger allt i tre teknikfonder. Fonderna heter olika saker, men alla har samma fem största innehav. I praktiken äger du alltså fem bolag, inte hundratals.

Om teknikbranschen faller 30 procent faller hela ditt sparande ungefär lika mycket. Hade du i stället haft en bred globalfond som bas hade nedgången sannolikt varit mindre, eftersom fler branscher och länder hade bidragit.

Exemplet visar att antalet fonder inte är det viktiga. Det viktiga är vad fonderna faktiskt äger.

Riskspridning tar bort en del av risken, men inte all. Marknadsrisken finns kvar: när hela börsen faller faller även en bred portfölj. Det går inte att sprida bort.

Spridning skyddar inte heller mot att du säljer i panik. Beteenderisken är minst lika viktig som den tekniska spridningen. En portfölj du inte kan hålla fast vid i en nedgång är för riskabel, oavsett hur spridd den är.

Slutligen löser spridning inte problemet med pengar du behöver snart. Kortsiktiga mål bör inte ligga i aktier, oavsett spridning.

Det finns ingen exakt gräns för hur spridd en portfölj bör vara. För de flesta räcker en bred global indexfond långt, eftersom den innehåller hundratals bolag från många länder och branscher.

Ju fler enskilda aktier du lägger till, desto mer tid krävs för att följa dem. Efter en viss punkt tillför fler innehav inte särskilt mycket mer spridning – särskilt inte om de liknar varandra.

En rimlig princip är att låta en bred bas stå för merparten och hålla eventuella enskilda innehav små. Då blir portföljen både spridd och begriplig.

En enkel princip är att börja brett och hålla det enkelt. En bred global indexfond ger spridning över hundratals bolag, många branscher och flera länder till låg kostnad.

Om du vill äga enskilda aktier, håll dem vid sidan av en bred bas och var medveten om hur stor del av sparandet de utgör. Kontrollera överlappning och se över portföljen några gånger per år.

Läs vidare i Bygga en aktieportfölj steg för steg och Aktier eller fonder – vad passar dig?. För att förstå hur tiden påverkar, se Ränta på ränta – så växer sparandet.