ETF:er för nybörjare

ETF står för exchange traded fund, alltså en fond som handlas på en börs. I stället för att köpas direkt av fondbolaget köper och säljer du andelar över börsen, precis som med en aktie. Priset sätts löpande under handelsdagen.

De flesta ETF:er följer ett index, till exempel ett brett globalt aktieindex eller ett index för en viss bransch. Det gör dem ofta billiga och enkla att förstå. Men det finns också aktivt förvaltade ETF:er och ETF:er med hävstång, som är betydligt mer komplicerade.

En ETF är alltså inte automatiskt enkel eller riskfri. Det är en förpackning – innehållet avgör risken.

En vanlig fond handlas en gång per dag till ett beräknat andelsvärde. En ETF handlas under hela börsdagen och kan därför köpas och säljas snabbt. Det passar vissa, men kan också locka till onödigt mycket handel.

Vanliga fonder har ofta inget courtage och kan månadssparas automatiskt. ETF:er kräver i regel att du lägger en order och betalar courtage, och priset kan skilja sig något från fondens underliggande värde.

För ett långsiktigt månadssparande kan en vanlig indexfond vara enklare. För den som vill handla under dagen eller välja mycket specifika index kan en ETF passa bättre. Det finns inget generellt rätt svar – det beror på ditt mål och din rutin.

En ETF har en årlig förvaltningsavgift, ofta låg. Utöver den tillkommer kostnader som inte syns i avgiftssiffran.

Courtage är avgiften till din bank eller mäklare för varje order. Spread är skillnaden mellan köp- och säljpriset i orderboken. Är spreaden stor betalar du indirekt mer. Växlingsavgifter kan tillkomma om ETF:en handlas i en annan valuta.

Små och ovanliga ETF:er kan ha låg likviditet, vilket ger större spread och sämre priser. Populära, stora ETF:er har oftast tightare spread. Räkna alltid med de totala kostnaderna, inte bara den årliga avgiften.

Anta att du månadssparar 1 000 kronor i en ETF med 0,2 procents årlig avgift. Courtaget är 39 kronor per köp och spreaden cirka 0,1 procent.

Om du köper varje månad betalar du 12 × 39 = 468 kronor i courtage per år. Det är nästan 4 procent av ditt sparande – betydligt mer än den årliga avgiften. Köper du i stället var tredje månad sjunker courtaget till 156 kronor per år.

Exemplet visar att handelsmönstret kan spela större roll än den årliga avgiften. Räkna på dina egna kostnader innan du väljer hur ofta du handlar.

Läs faktabladet och ta reda på vad ETF:en faktiskt äger. En "global" ETF kan vara tungt viktad mot ett fåtal stora bolag eller ett enskilt land. Kontrollera också om den är fysiskt replikerande eller använder derivat.

Titta på avgift, spread, courtage, valuta och hur stor fonden är. En mycket liten fond kan läggas ned. Kontrollera även om utdelningar återinvesteras eller betalas ut.

Slutligen: förstå vad du köper. Om du inte kan förklara ETF:ens innehåll med egna ord är den förmodligen för komplicerad för tillfället.

En vanlig fallgrop är att handla för ofta. Eftersom en ETF går att köpa och sälja under dagen kan den locka till aktivitet som kostar mer än den ger. Varje affär innebär courtage och spread.

En annan fallgrop är att välja en ETF efter namn utan att läsa innehållet. En tillväxt-ETF kan vara koncentrerad till ett fåtal bolag, och en global ETF kan vara tungt viktad mot en enda marknad.

Undvik också produkter du inte förstår, som hävstångs-ETF:er. De kan förlora värde snabbt och passar inte ett långsiktigt sparande. Håll det enkelt och billigt.

För många nybörjare är en bred, billig indexfond eller ETF en bra start. Välj en produkt du förstår, håll kostnaderna låga och undvik att handla för ofta.

Vill du jämföra med vanliga fonder, läs Aktier eller fonder – vad passar dig?. För att förstå hur du sprider risken, se Riskspridning: så sprider du risken. När du vill bygga en helhet, läs Bygga en aktieportfölj steg för steg.