Ränta på ränta – så växer sparandet

Ränta på ränta, eller sammansatt avkastning, innebär att den avkastning du får läggs till kapitalet. Nästa år beräknas avkastningen på det större beloppet. Effekten blir att kapitalet kan växa snabbare än vad en enkel procentsats antyder.

Om du har 100 000 kronor och får 7 procents avkastning ett år har du 107 000. Nästa år beräknas 7 procent på 107 000, vilket ger 114 490. Skillnaden mellan att räkna på det ursprungliga beloppet och på det växande kapitalet är själva kärnan i ränta på ränta.

Detta gäller oavsett om avkastningen kommer från ränta, utdelning eller värdestegring. Det avgörande är att avkastningen får ligga kvar och arbeta vidare.

Det är lätt att underskatta effekten eftersom den är svag i början. Därför är det värdefullt att räkna på långa perioder och inte bara titta på ett enskilt år.

Ränta på ränta är svag i början och stark i slutet. De första åren händer lite. De sista åren kan kapitalet växa mycket snabbt, eftersom avkastningen då beräknas på ett stort belopp.

Det betyder att den som börjar tidigt får en fördel som är svår att kompensera med högre belopp senare. Tio år extra kan göra större skillnad än att spara dubbelt så mycket under kortare tid.

Därför är tidshorisonten viktigare än att försöka hitta den perfekta tidpunkten. Marknaden går upp och ned, men tiden arbetar alltid i samma riktning.

Anta att två personer sparar 2 000 kronor i månaden med 7 procents årlig avkastning.

Person A börjar vid 25 års ålder och sparar i 40 år. Person B börjar vid 35 och sparar i 30 år. Båda sätter in lika mycket varje månad.

Trots att B sparar i 30 år i stället för 40 blir skillnaden i slutkapital stor, eftersom A:s pengar får arbeta tio år längre. De sista tio åren bidrar oproportionerligt mycket.

Exemplet är förenklat och avkastningen är inte garanterad. Poängen är att tid spelar en avgörande roll.

Avgifter dras varje år på hela kapitalet. En avgift på någon procent känns liten i kronor idag, men över lång tid minskar den det kapital som annars kunde ha vuxit vidare.

Skillnaden mellan 0,2 och 1,5 procents årlig avgift kan bli betydande över decennier, eftersom avgiften tas på ett allt större belopp. Det är därför en billig, bred indexfond ofta rekommenderas som bas.

Jämför alltid den årliga avgiften innan du väljer fond. En låg avgift är inte samma sak som låg risk, men den behåller mer av avkastningen hos dig.

Inflation minskar pengarnas köpkraft. Om ditt sparande växer 5 procent men inflationen är 2 procent är den reala avkastningen cirka 3 procent. Det är den reala avkastningen som avgör vad du faktiskt kan köpa för pengarna.

Därför är det inte bara den nominella avkastningen som räknas. Ett sparkonto med låg ränta kan till och med tappa köpkraft om räntan understiger inflationen.

Ränta på ränta arbetar för dig, men inflationen arbetar emot. Båda behöver vägas in när du bedömer ett sparande.

Ett månadssparande kombinerar två saker: du sätter in nya pengar och du låter den befintliga avkastningen ligga kvar. Båda bidrar till att kapitalet växer.

När du sparar samma belopp varje månad köper du fler andelar när priset är lågt och färre när priset är högt. Det jämnar ut ditt genomsnittliga inköpspris över tid.

Detta kallas ibland genomsnittspris-effekten. Den tar inte bort risken, men den gör sparandet till en vana i stället för ett beslut som måste tas om och om igen.

Börja tidigt, spara regelbundet och låt avkastningen ligga kvar. Undvik att ta ut pengar i onödan och håll avgifterna låga. Då får ränta på ränta störst chans att verka.

Kom ihåg att avkastningen varierar mellan år och att inga resultat kan garanteras. Ränta på ränta är en mekanism, inte ett löfte.

Läs vidare i Bygga en aktieportfölj steg för steg och Aktier eller fonder – vad passar dig?. För att förstå risken, se Riskspridning: så sprider du risken.