Är ISK bättre än aktie- och fondkonto?

På ett aktie- och fondkonto betalar du 30 procent skatt på realiserade vinster och utdelningar. Förluster kan kvittas mot vinster. På ett ISK betalar du i stället en schablonintäkt varje år, oavsett om du säljer eller inte.

Schablonintäkten bygger på statslåneräntan plus en procentenhet och beskattas med 30 procent. Exakta nivåer ändras årligen, så kontrollera hos Skatteverket innan du räknar.

Om du sparar långsiktigt i fonder och inte vill deklarera varje köp och sälj är ISK ofta det smidigaste valet. Du kan byta fonder utan att varje försäljning utlöser kapitalvinstskatt.

ISK passar också dig som gör många mindre affärer, eftersom du slipper hålla reda på anskaffningsvärden för varje innehav.

Om du räknar med låg avkastning eller stora realiserade förluster kan ett vanligt konto bli billigare, eftersom du då bara beskattas när du säljer med vinst. Det kan också passa den som vill kunna kvitta förluster mot andra kapitalvinster.

Räkna på båda alternativen med dina egna antaganden. Det finns ingen kontotyp som är bäst för alla.

Det finns ett skattefritt belopp på ISK som kan ändras över tid. Reglerna för schablonintäkt och kvittning kan också ändras. Kontrollera alltid aktuella siffror hos Skatteverket eller din bank innan du väljer konto.

Ett räkneexempel: du köper en fond för 100 000 kronor och säljer den efter tio år för 200 000 kronor. På ett vanligt konto beskattas vinsten på 100 000 kronor med 30 procent, vilket ger 30 000 kronor i skatt. På ett ISK beskattas i stället en schablon varje år, oavsett när du säljer. Vilket som blir billigast beror på avkastning, innehavstid och aktuella schablonnivåer. Vid stora förluster kan det vanliga kontot vara fördelaktigt eftersom förlusten kan kvittas. Vid jämn positiv avkastning över lång tid är ISK ofta enklare och billigare. Räkna alltid med din egen situation och kontrollera reglerna innan du väljer.